Use Google to translate this website

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Bild för - historia_870.jpg

Från brandkår till skydd mot olyckor

Vi har en lång och spännande historik, detta är ett axplock!

6 e.kr. Roms första brandkår/polis (Vigiles) inrättas, sannolikt efter egyptisk förebild.

Ca 970 Dansken Harald Blåtand erövrar Skåne.

1050-1350 Tidig medeltid, Skåne är dansk provins med danska lagar och regler. Här fanns ett tidigare och mer utvecklat brandskydd än i dåvarande Sverige. De första landskaps- och stadslagarna i Sverige reglerar dock även brandskydd, ansvar och rättsliga efterföljder vid slarv eller anlagd brand.

1200-talet I Skånelagen från början av 1200-talet stadgas det om brand.

1350-1520 Senmedeltiden I Sverige samlas bestämmelserna i landskaps- och stadslagarna till en Landslag och Stadslag – Sveriges första gemensamma nationella lagstiftning.

1658 Blir Skåne svenskt. Utifrån Landslagen och Stadslagen antar städerna lokala föreskrifter i form av en ”brandordning”. Malmö stad och Lund stad fastställer sina första brandordningar 1666 respektive 1695.

1700-talet Företag etableras i städerna. Böldpest och flera storbränder härjade i både Lund och Malmö.

1808 Klädesfabriken Concordia brann ned till grunden. Då fanns inga brandförsäkringar och företaget gick i konkurs. 1829 brann även Kockums Tobaksbolag.

1856 & 1870 Malmöhus slott brinner när någon av de 800 fångarna tänder på.

1868 Lund får för första gången ”en väl fungerande brandkår”.

1874 Brandstadga och byggnadsstadga för städer skiljs åt (tidigare en gemensam lag).

1878  En brandordning införs i Lund som särskilt inriktar sig på vattenförsörjningen.

1880-1900 1888 utbryter branden i Yllefabriken i Malmö centrum. Yrkesbrandkårer upprättas i de flesta större städer. Borgarbrandkårer och deltidsbrandkårer införs i mindre städer och samhällen.

1886 Järnvägen mellan Malmö och Billesholm stod klar. Den drogs genom Kävlinge som med tiden skulle bli en viktig järnvägsknut. Samhället utvecklades i takt med att järnvägarna byggdes och Kävlinge blev municipalsamhälle 1902.

1893 Malmö stad inrättar en yrkesbrandkår med fast anställd personal.

1894  Brandtelegrafen i Malmö införs, två år senare slutar tornväktaren i St Petri kyrka att vaka över staden.

Municipalsamhället Eslövs kommunalhus förläggs till Rundelsgatan och inrymmer administration, brandkår och polis.

1895 7 maj uppstår en brand i Eslöv som startar i låga trähus i centrum och sprider sig västerut. Eslövs by fattar eld och totalförstörs.

1900 En yrkesbrandkår inrättas i Lund.

1902 Kävlinge blev municipalsamhälle.

1903 Burlöfs socken skaffar sin första brandspruta, en 12-manna handkraftspruta.

1904 Kävlinge brandkår bildas.

1910 Eslövs köpings borgarbrandkår bildas. Vid brand samlas styrkan på stationen med skott ur kanon.

1912 Eslöv blir stad 1911 och året därpå antas den första brandstadgan.

1913 En brandkår sätts upp i Arlöv sedan man inte längre är garanterade hjälp från Sockerbolagets brandspruta. Brandordningen för Arlövs municipalsamhälle fastställs samma år.

1914 Malmös första brandbil (den från 1905 räknas inte) levereras lagom till Baltiska utställningen. Bilen köps in efter utställningen och en till levereras 1916.

1917 Första ambulansen tas i bruk i Malmö.

1918 Marieholms yllefabrik inrättar en egen brandkår.

1920 Första brandautomobilen tas i bruk i Eslöv.

1921 Första brandautomobilen tas i bruk i Arlöv/Burlöv.

1926 I Burlövstrakten bildas Åkarps frivilliga brandkår som sedan ändrades till Åkarps borgarbrandkår 1931.

1929 I Lund sker inflytt i den nya brandstationen vid Kävlingevägen. Samtidigt tar man tre brandautomobiler i bruk.

1930 I Burlöv tas en brandstation på Nygatan i bruk av Arlövs brandkår.

1932 I Löddeköpinge bildas en frivillig brandkår.

1939 Malmö Frivilliga brandkår bildas.

1944 Bandstadgan införs, alla kommuner är skyldiga att ha ett brandförsvar.

1952 I Malmö organiserar brandkåren vattendykare.

1955 I Malmö organiserar Brandkåren transporter av funktionshindrade barn, starten på färdtjänsten.

1956 Larmnumret 90 000 införs i Sverige.

1957 Brandstationen vid Gröna torg i Eslöv invigs.

1960 I Burlöv koncentreras brandförsvaret till stationen i Arlöv.

1962 Ny brandlag träder i kraft.

1970 Blåljus på alla utryckningsfordon.

1974 Brandlagen revideras: räddningsinsats vid alla nödlägen för att skydda människor, egendom och miljö.

1974 Löddeköpinge landskommun införlivas i Kävlinge kommun.

1986 Räddningstjänstlagen antas.

1996 Larmnumret 112 införs.

1998 Räddningstjänstförbundet Mellanskåne bildas. Medlemskommuner är Eslöv, Höör och Hörby.

2003 Räddningstjänstförbundet Mellanskåne löses upp.

2004 Lag om skydd mot olyckor (LSO) träder i kraft.

2005 Efter 102 år avvecklas ambulansverksamheten vid Malmö Brandkår.

Juli 2005 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd bildas.

Januari 2006 Räddningstjänsten Syds medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö.

December 2007 Förbundets budget reformeras och stabiliseras. Omställningar för motsvarande 10 miljoner kronor genomförs under 2007 och 2008. Kraftig brand på bostadsområdet Potatisåkern, Malmö. Förbundets hittills största brand.

2008 Ny organisation sjösätts. Nytt arbetstidschema för operativ personal, 80/20 gör det möjligt att brandmän och styrkeledare frigörs för övning, förebyggande och underhåll. ESF-projektet
integrerad räddningstjänst genomförs: 24 elever med mångkulturell kompetens utbildas till brandmän och brand- och säkerhetsvärdar. Förbundets första handlingsprogram (2008-2010) antas av direktionen. Omfattande oroligheter under några dygn i delar av stadsdelen Rosengård, Malmö.

2009 Offensivt förebyggande arbete i Rosengård bidrar till en minskning av hot och våld-situationer och anlagda bränder.

Förbundet säkerställer förmåga att kunna genomföra IVPA/sjukvårdslarm oavsett station och tid på dygnet.

2010 Hembesök införs på bred front i hela förbundet. Funktionen larmbefäl införs. Konferensen ”BRAND 2010” genomförs i Malmö på temat mångfald och jämställdhet. Förändrad lag om brandfarliga och explosiva varor träder i kraft. Tillståndshantering övergår senare från kommunerna och polisen till förbundet.

2011 Nytt handlingsprogram för perioden 2012-2015 antas av direktionen. Räddningstjänsterna i Skåne arbetar fram en regional strategi för bättre brandskydd i bostäder inspirerade av MSBs nationella strategi.

2012 Det första verksamhetsåret då förbundet arbetar efter reviderade målsättningar och utvecklingsinriktningar enligt ledningsfilosofin och handlingsprogrammet för perioden 2012-2015.

Framtidsstudien ”en räddningstjänst i tiden” som trendspanar fram till år 2030 avrapporteras. Projektet har genomförts i samverkan med Storstockholms brandförsvar och Räddningstjänsten storgöteborg.

Förbundet är en av huvudaktörerna i nationella kampanjen Aktiv mot brand som samordnas av MSB.

2013 Samarbetet med flera av våra grannräddningstjänster förstärks ytterligare. Räddningstjänsten Syd leder eller samordnar från RC Hyllie även räddningsstyrkor från Lomma, Staffanstorp, Trelleborg, Skurup, Vellinge, Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad.

Projektet JiR – jämställdhetsintegrering inom räddningstjänsten avslutas tillsammans med fem andra räddningstjänster för att ta fram förutsättningar och verktyg för att kunna bedriva en jämställd räddningstjänst.

Utvecklingsuppdraget Community advocate avslutas och utmynnar i ett koncept för samordnare inriktade på samhällsgrupper med förhöjd olycksrisk. Förbundets första samordnare, en seniorsamordnare rekryteras.

Genomförd extern revision visar att Rsyds processarbete gett resultat och vi är klara för ISO certifiering enligt standarden ISO 9001. 

2014 Vår återkommande nöjd kund-undersökning (NKI) visar att det vi gör är mycket uppskattat av både allmänhet och intressenter, att båda grupper har ett stort förtroende för Räddningstjänsten Syd. Totalt 2000 medborgare och 80-tal intressenter intervjuades.

60 000 hembesök för att informera om vikten om brandskydd har nu genomförts i förbundet. Dessutom genomförs allt fler anpassade hembesök för särskilda riskgrupper.

Flera stormar av varierande allvarlighetsgrad och omfattande skyfall drabbar regionen. Belastningen av inkommande larm var hög och det blev stora egendomsskador på byggnader i området.

Flera medarbetare och fordon deltog i räddningsarbetet vid skogsbranden i Västmanland och Rsyd koordinerade hjälpinsatserna från Skåne och Blekinge.