Use Google to translate this website

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Bild för - rasmus_trymander.jpg

Brandingenjör

Rasmus Trymander

Hur hamnade du på Räddningstjänsten Syd?
Jag sökte mig till Räddningstjänsten Syd efter att ha arbetat ett par år som konsult inom offshore-industrin i Norge och på Länsstyrelsen i Hallands län. Att arbeta inom räddningstjänsten har funnits med i tankarna sedan jag var liten. Istället för värnplikt gjorde jag civilplikt som räddningsman vilket gav mig grundläggande utbildning i brandsläckning, rökdykning, sjukvård, trafikolyckor med mera. Detta motsvarade ungefär utbildningen för deltidsbrandmän (RiB).

När jag sedan ville fortsätta inom räddningstjänsten valde jag att söka till brandingenjörsutbildningen eftersom det passar mig bättre att arbeta teoretiskt och förebyggande än praktiskt orienterat som brandman. Jag inriktade min utbildning mot att kunna arbeta internationellt med brand- och säkerhetsfrågor, något jag var intresserad av, och sökte mig därför till oljeindustrin i Norge. 

När jag och min fru ville flytta närmre släkt och vänner var det naturligt för mig att söka mig till Räddningstjänsten Syd.

Vad arbetar du med idag?
En typisk arbetsdag för mig är en blandning av interna och externa möten, där vi diskuterar olika frågor gällande brandskydd och riskhantering. En stor del av mitt arbete är att tolka lagkrav och skriva ner dem i yttranden, antingen till andra myndigheter eller i andra typer av skrivelser. Det är särskilt viktigt att bidra till att skapa så bra insatsförutsättningar som möjligt vid en eventuell räddningsinsats, oavsett om det gäller tillgänglighet med stegfordon, riskanalyser eller krav på insatsplaner.

Jag arbetar uteslutande med förebyggande frågor, men det finns andra brandingenjörer som jobbar mer operativt eller har en kombinationstjänst med både och.

Vad finns det för utmaningar i ditt arbete?
Som tjänstemän förväntas vi kunna ge snabb, korrekt och effektiv myndighetsutövning och service. Det är inte alltid lätt, och med många bollar i luften kan arbetet bli stressigt. En annan utmaning kan vara att möta medborgarnas förväntningar på oss som myndighet. Det finns ofta en förväntning att räddningstjänsten ska hjälpa till och bidra mycket mer till en lösning på det brandtekniska, men det skulle innebära att vi övertog en del av ansvaret, och det är inte vår roll. Att ta ansvar för sitt brandskydd innebär att själv tänka, tolka och ha kunskap om hur brandskyddet ska utformas.

Vad är det roligaste med ditt arbete?
Det är roligt att jobba med kompetenta och trevliga kollegor och få möjlighet att fördjupa sig i såväl det juridiska och tekniska som det organisatoriska kring hur vi skapar ett likvärdigt och tillfredställande skydd mot olyckor. Särskilt roligt är det såklart när den egna arbetsinsatsen leder till en förbättring – ett tydligt resultat för ökad säkerhet. 

Det är även kul att komma bort från skrivbordet till verkligheten, träffa kollegor och externa kontakter. När vi lyckas med att kombinera det teoretiska med det praktiska är det både lärorikt och ger bättre resultat. Kontakten med den operativa delen av vår organisation är oerhört viktig och givande för oss skrivbordsnissar som jobbar förebyggande.

Vilka utvecklingsmöjligheter finns för dig inom Räddningstjänsten Syd?
Som brandingenjör finns flera olika arbetsområden, vilket ger möjligheter att fördjupa eller bredda sig kunskapsmässigt. En stor fördel med Räddningstjänsten Syd är att vi är ganska många ingenjörer, och kan fördela arbetet så att man kan specialisera sig inom ett område. I många kommuner finns enbart en eller ett fåtal brandingenjörer som behöver jobba över alla områden. 

Intressant att veta
Brandingenjörer har olika inriktning på sin utbildning, dels mot den operativa verksamheten och dels mot riskhantering. Vissa har läst båda delarna.