Use Google to translate this website

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Bild för - sba_colourbox_870.jpg

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) handlar om att förebygga brand och förhindra eller begränsa skador till följd av en brand. Ett regelbundet SBA ger dig kontroll över din anläggning.

I lag (2003:778) om skydd mot olyckor står det att ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att förhindra eller begränsa skador till följd av brand.

Genom ett välskött systematiskt brandskyddsarbete säkerställer du att brandskyddsåtgärder vidtas och underhålls på ett effektivt sätt. Brandskyddet inom en organisation bör ständigt vara på dagordningen.

SBA kan enligt Räddningstjänsten Syd bedrivas genom att man arbetar med följande sju steg:

  1. Ansvar
  2. Organisation
  3. Utbildning
  4. Rutiner
  5. Dokumentation av byggnadstekniskt brandskydd
  6. Drift- och underhållsrutiner
  7. Kontroll och uppföljning

1. Ansvar

Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavaren (den som bedriver verksamheten). Om ägaren och nyttjanderättshavaren inte är densamme är det viktigt att ansvarsfördelning är grundligt klarlagd. Huvudansvaret för brandskyddet vilar alltid på högste chefen i organisationen på samma sätt som ansvaret för arbetsmiljön gör. Om chefen inte direkt arbetar med brandskyddsfrågor på arbetsplatsen kan ansvaret för dessa tillsammans med befogenheter delegeras ut i organisationen. Alternativt kan endast arbetsuppgifterna fördelas i organisationen. Ansvaret stannar då på den högre chefen. Beroende på vilken struktur man har inom organisationen kommer denna arbetsfördelning se olika ut.

2. Organisation

Beroende på storlek och struktur på företaget/verksamheten kan en brandskyddsorganisation se olika ut. I små organisationer kan en och samma person ansvara såväl för det byggnadstekniska brandskyddet som för det organisatoriska brandskyddet. I större organisationer kan befintlig organisationsmodell följas och ansvaret fördelas på respektive avdelning eller byggnad.

Man bör sträva efter att knyta samman ansvaret till en person, brandskyddssamordnaren. Det bör vara tydligt att VD eller högste chef är den som ansvarar för brandskyddet som helhet. Beroende av storleken på brandskyddsorganisationen bör den dokumenteras och hållas aktuell. Där ägare och nyttjanderättshavare (den som bedriver verksamheten) inte är densamme förordas två organisationer för brandskyddet. En som ansvarar för byggnaden och en för verksamheten.

Om man redan har en organisationsstruktur för sitt arbetsmiljöarbete kan brandskyddsarbetet ingå som en del i detta. Då arbetsmiljöarbete och brandskyddsarbetet har många likheter kan denna modell vara effektiv. Vid tillstånd för brandfarliga och explosiva varor ställs krav på en föreståndarorganisation som ansvarar för att hanteringen sker på ett riktigt sätt. Genom att knyta organisationen för brandfarlig och explosiva varor med den för SBA görs ytterligare samordningsvinster.

Arbetsuppgifter
Det är viktigt att enskild befattningshavare i en brandskyddsorganisation har en tydlig väl avgränsad arbetsuppgift. Genom tydligheten kan den egna organisationen såväl som tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten) enkelt bedöma om någon arbetsuppgift saknar befattningshavare

3. Utbildning

Utbildningsplan
För varje företag/verksamhet bör det finnas en utbildningsplan som beskriver vilka utbildningar och övningar de olika personalkategorierna ska genomgå och med vilka intervaller. Utbildningsplanen bör också beskriva vad som ingår i respektive utbildning.

Utbildningar
Nedan följer exempel på olika utbildningar som kan komma att bli aktuella för verksamheten. Beroende på verksamhetens storlek, vilken typ av verksamhet som bedrivs samt antalet anställda ställs olika krav på nivån av utbildning.

Utbildning/information för nyanställda
Inom två veckor från nyanställning bör introduktionsutbildning vad avser brandskydd och utrymning genomföras för alla nyanställda inklusive vikarier och praktikanter. Utbildningen/informationen bör innehålla:

  • Handlingsplaner och rutiner
  • Utrymningsplaner
  • Genomgång av lokaler med avseende på utrymning, brand
  • Skydd och släckutrustning

Grundläggande brandskydd
Samtliga anställda och vikarier bör ges tillfälle att gå brandskyddsutbildning minst vart fjärde år. Utbildningen bör skapa kunskap om: 

  • Brands uppkomst
  • Brandförlopp
  • Byggnadstekniskt brandskydd
  • Utrymning och mänskligt beteende
  • Handlingsplaner och rutiner
  • Systematiskt brandskyddsarbete
  • Släckutrustning, inklusive praktik

 Utrymningsövning
För att öva in rutiner i händelse av brand eller utrymning på grund av andra orsaker bör utrymningsorganisationen övas regelbundet. Utrymningsövningar bör ske minst en gång per år. En utrymningsövning bör innefatta:

  • Information inför utrymningsövningen inklusive syfte och beskrivning av genomförandet
  • Kort genomgång av det byggnadstekniska brandskyddet och det organisatoriska brandskyddet
  • Genomförandet av utrymningsövning
  • Genomgång och utvärdering
  • Införa eventuella förbättringar i rutinen

Systematiskt brandskyddsarbete
Den person som är utsedd till brandskyddsansvarig, brandskyddssamordnare eller som har motsvarande ansvarsområde bör ges möjlighet att gå utbildning i systematiskt brandskyddsarbete i samband med uppstarten av arbetet. Utbildningen bör ge kunskap om:

  • Lagar och förordningar samt aktuella regelverk
  • Redogörelse av brandskyddet
  • Systematiskt brandskyddsarbete, de sju stegen
  • Räddningstjänstens tillsyn

Brandskyddskontrollant
De personer som är utsedda att genomföra de regelbundna kontrollerna av brandskyddet bör ha kunskap utöver den som ingår i grundläggande brandskydd. Utbildning för brandskyddskontrollanter bör ge kunskap om:

  • Regelverk inklusive de sju stegen i SBA
  • Kontrollmetoder
  • Felrapportering

Heta arbeten
För att försäkringar ska gälla i samband med heta arbeten ska samtlig personal som utför heta arbeten ha genomgått utbildning inom området. Utförare av heta arbete ska vara certifierade, certifikaten gäller i 5 år.

Föreståndare för brandfarlig vara
Samtliga föreståndare och ställföreträdande föreståndare bör ha goda kunskaper om de varor som hanteras. Föreståndare bör gå utbildning innan de blir utsedda/får ansvaret. Utbildning för föreståndare för brandfarlig vara bör ge kunskap om: 

  • Brandtekniska grunder inklusive brandförlopp, flampunkt, termisk tändpunkt
  • Lagar och förordningar samt aktuella regelverk
  • Myndigheters roll
  • Explosiv miljö, klassningsplaner, starkströmsföreskrifter
  • Föreståndaransvar samt befogenheter

Anläggningsskötare för automatiska brand- och utrymningslarm
Utsedda anläggningsskötare bör ha god kunskap om den aktuella anläggningen. Utbildning för anläggningsskötare bör innefatta:

  • Risker i samhället
  • Brandkunskap
  • Brandförebyggande åtgärder
  • Byggnadstekniskt brandskydd
  • Regelverk brandlarm
  • Larmvägar
  • Praktiskt handhavande

4. Rutiner

Beroende på verksamhetens omfattning ska samtliga rutiner vara skriftliga, finnas tillgängliga och vara kända av samtliga anställda. Nedan följer en beskrivning av olika typer av rutiner som bör tas fram för verksamheten.

Nödläge
Alla verksamheter bör ha en rutin för nödläge vid brand. En rutin som beskriver vad som ska ske vid en brand och vem som har ansvar för att dessa handlingar utförs. Följande punkter bör ingå:

  • Rädda direkt hotade, varna andra
  • Larma
  • Släck och/eller stäng inne branden
  • Utrym byggnaden
  • Möt räddningstjänsten

Särskilda risker
Nedan redovisas exempel på risker eller situationer där rutiner bör finnas beroende på vilken verksamhet som bedrivs:

  • Hantering av brandfarlig vara
  • Hantering av övriga kemikalier
  • Arbete i laborationslokaler
  • Arbete i verkstad
  • Truckladdningsplats
  • Rökning
  • Hantering av sopor/avfall/kemikalierester
  • Heta arbeten
  • Rutiner för hantverkares/entreprenörers arbete i lokalerna
  • Rutiner för kontroll av tätning av genomföringar mm i brandcellsgränser efter genomförda arbeten

Tillbudsrapportering
Rutiner för tillbudsrapportering bör finnas i alla verksamheter vad avser följande punkter:

  • Personskador
  • Olyckor med brandfarlig vara
  • Brister i brandskydd eller utrymningssäkerhet

Rutiner för hur uppföljning ska ske och för hur förbättringar/ förändringar ska implementeras bör finnas i alla organisationer.

Bemanning
Beskrivning av den bemanning som ska finnas vid olika tidpunkter och av hur man ska agera då denna bemanning inte kan upprätthållas bör finnas på verksamheter där personalen är en förutsättning för utrymningen.

Tillfälliga avstängningar av aktiva brandskyddssystem
Med aktiva brandskyddssystem menas bl.a. släcksystem som sprinkler (vatten, gas mm), automatiska brandlarm och utrymningslarm. Rutiner bör finnas för hur en avstängning av de aktiva brandskyddssystemen ska hanteras med beskrivning av vem som får fatta beslut om stängning, vem som har ansvar för och utför stängningen. Det bör också framgå hur lång avstängningen får vara utan att annan åtgärd vidtas för att säkerheten ska upprätthållas eller vilka åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla säkerheten.

5. Dokumentation av byggnadstekniskt brandskydd

Det är storleken och komplexiteten på objektet som styr omfattningen och utförandet på dokumentationen av det byggnadstekniska brandskyddet. För enklare byggnader och verksamheter kan det räcka med en ritning där befintliga brandskyddsinstallationer visas. För större och mer komplicerade byggnader bör den dokumentationen bestå av lämpligt antal ritningar och en skriftlig beskrivning av byggnad och verksamhet. Nedan följer exempel på brandskyddsanordningar som bör finnas med på ritningarna.

  • Bbrandcellsgränser inklusive brandteknisk klass
  • Utrymningsvägar inklusive placering av skyltar
  • Placering av övrig brandskyddsutrustning, ex handbrand släckare
  • Brandtekniska installationer, brandgasventilation, automatiska släckanordningar.

Den tekniska dokumentationen kan för såväl enklare byggnader som större och mer komplicerade byggnader bestå av en brandskyddsdokumentation i enlighet med Boverkets byggregler, BBR 5:12.

6. Drift- och underhållsrutiner

För att säkerställa de brandtekniska installationernas funktion bör de provas och kontrolleras regelbundet. Kontrollerna nedtecknas i en kontrolljournal. Nedan följer exempel på brandtekniska installationer som det bör finnas drift- och underhållsrutiner för:

  • Automatiska brandlarm och automatiska släcksystem
  • Utrymningslarm
  • Brandvarnare
  • Rökluckor/brandgasfläktar
  • Nödbelysning och belysta vägledande skyltar
  • Dörrar i brandcellsgränser
  • Brandcellsgränser
  • Utrymningsvägar
  • Släckutrustning

Automatiska brandlarm och automatiska släcksystem
Provning och kontroll av automatiska brandlarm och släcksystem ska ske enligt SBF 110:7 (brandlarm), 115:2 koldioxid), 120:7 (vattensprinkler) och 500:3 (inerta gaser).

Utrymningslarm
Provning och kontroll av utrymningslarm bör ske enligt SBFs rekommendation Utrymningslarm 2003. Journal bör föras över kontroller, provningar, tillfälliga avstängningar etc. enligt nedan.

  • Kontrollintervall enligt SBF:s rekommendation:
  • Batterier och strömförsörjning samt centralutrustningens indikeringar, minst en gång per månad.
  • Fullständigt funktionsprov med angivande av utrymningslarm, minst en gång per kvartal.

Brandvarnare
Brandvarnare bör testas regelbundet. Brandvarnarens funktion bör testas minst 1ggr/kvartal, och i samband med batteribyte och vid uppehåll i verksamheten i mer än en vecka.

Rökluckor/brandgasfläktar
Rökluckor/brandgasfläktar bör provas och underhållas enligt tillverkarens rekommendationer. Dock bör alla rökluckor och brandgasfläktar provas och underhållas minst 1 ggr/år.

Nödbelysning och belysta vägledande markeringar
Genomlysta/belysta utrymningsskyltar och nödbelysning bör provas och kontrolleras minst 1 ggr/kvartal. Nödbelysningen ska ge avsedd belysning i minst 60 minuter vid ett eventuellt strömavbrott.

Dörrar i brandcellsgräns
Provningens syfte är att kontrollera att dörrarna stänger ordentligt, att dörrarna går i fallkolv och att eventuell magnetupphängning som håller upp dörren släpper. Dörrar i brandcellsgränser bör provas minst 1 ggr/kvartal. Dörrar i brandcellsgränser får ej ställas upp med kil eller på annat sätt. Om dörrarna av verksamhetsskäl behöver vara uppställda bör de ställas upp mot magnet som släpper på indikation från rökdetektorer på respektive sida om dörren.

Brandcellsgränser
Brandcellsgränsernas täthet bör kontrolleras visuellt minst 1 ggr/år. Vid förändringar eller arbeten som medför att genomföringar görs bör dessa efter arbetet tätas på godkänt sätt.

Utrymningsvägar
Dörrar i utrymningsväg bör provas (funktion av dörr och dörrtrycken) minst 1 ggr/kvartal. Dörr i utrymningsväg får ej vara försedd med låscylinder i utrymningsriktningen. Om dörren av någon anledning måste vara låst under vissa tider på dygnet bör det finnas en anordning som omöjliggör verksamhet då dörren är låst. Exempelvis kan ljuset i lokalen kopplas till dörrens låsfunktion på så sätt att om dörren är låst kan ej ljuset tändas. På detta sätt säkerställs att dörrar i utrymningsväg alltid är upplåsta vid verksamhet.

Utrymningsvägarna ska ha en minsta fri bredd av 90 cm (max 150 personer) respektive 120 cm för samlingslokaler för fler än 150 personer. Utrymningsvägarna ska hållas helt fria från all materiel i hela sin sträckning och får aldrig blockeras. Det bör finnas inarbetade dagliga rutiner för kontroll av utrymningsvägarna.

Släckutrustning
Handbrandsläckare och inomhusbrandposter bör regelbundet kontrolleras. Kontroll och service bör ske minst 1 ggr/år av behörig person. I publika lokaler bör dessutom tillsyn av släckutrusningen genomföras minst 1 ggr/månad. Tillsynen kan genomföras som egenkontroll.

7. Kontroll och uppföljning

För att SBA ska kunna bedrivas kontinuerligt måste egenkontroll genomföras. Varje komponent (de 7 stegen) bör kontrolleras regelbundet samt dokumenteras. Genom att dokumentera sin kontroll möjliggör man för bättre överblick av dels sin egenkontroll såväl som extern kontroll eller tillsyn.

Kontroll
Kontroller sker enligt ett fastställt schema (kontrollplan) med olika tidsintervaller. Genom att använda checklistor förenklas kontrollen avsevärt. Även om man lätt kan kopiera checklistor från andra verksamheter är det viktigt att anpassa dem för ”sin” organisation/verksamhet.

Uppföljning
Efter kontrollen bör man följa upp påkomna fel och brister. För varje fel eller brist bör det finnas en ansvarig person som har till uppgift att återställa och reparera inom en förutbestämd tidsrymd. När bristen eller felet är åtgärdat bör kvittering ske varpå brandskyddet anses återställt. För att säkerställa en ständig förbättring av SBA bör en årlig uppföljning göras. Lämpligen tas denna revision upp i organisationens ledningsgrupp.

Här kan du hämta malla och checklistor inom det systematiska brandskyddsarbetet