Use Google to translate this website

We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Våra råd för en välskött automatlarmsanläggning

En automatlarmsanläggning som är rätt utformad, rätt installerad och som sköts väl ger ett bra brandskydd. Dessutom blir det inga eller få oönskade larm. Därmed uppfylls kriterierna för räddningstjänst. Här kan ni läsa mer om hur ni förbättrar tillförlitligheten i er anläggning.

Ta kontakt med er anläggarfirma för diskussion kring vilka åtgärder som är lämpliga. Ni kan också ta en diskussion med er tillsynsförrättare vid nästa tillsyn. Det viktiga är att ni redan nu kommer igång med förbättringsarbetet.

Larmlagring med larmorganisation
Larmlagring innebär att man ger personalen på plats ett tidsintervall (30-60 sek) för att kvittera ett larm. Efter kvittering har man en viss tid (ca 3-10 min) att undersöka vad som orsakat larmet. Är det brand skickar man vidare larmet till SOS och påbörjar utrymning, släckning etc. Är det ingen brand återställer man larmet. Om kvittering eller undersökning inte sker inom utsatt tid överförs larmet till räddningstjänsten med automatik.

Larmlagring innebär ett klart bättre brandskydd då det förutsätter att det finns en larmorganisation där personalen på plats vet vad de ska göra vid larm. Larmorganisationen ska givetvis integreras i det övriga systematiska brandskyddsarbetet. Enligt kvalitetsplanen ska alla anläggningar om möjligt larmlagras under verksamhetstid. Det kan med fördel ordnas i alla vårdlokaler, hotell, äldreboenden, varuhus, diskotek, industrier etc.

Timer på vidarekoppling
Ett sätt att få ner de vidarekopplade larmen är att under verksamhetstid, eller då smutsigare arbeten pågår, ha en timer som kopplar bort överföringen till räddningstjänst. När verksamhetstiden är slut kopplas överföringen in igen med automatik. Det är viktigt att inte timern kopplar bort det interna larmet, utan bara vidarekopplingen. Tänk på att informera om att vid brand måste man ringa 112 då timer är inkopplad. Bra på skolor och andra anläggningar med många mänskligt orsakade falsklarm.

Tvådetektorberoende
Vid större volymer kan tvådetektorberoende vara lösningen. Om en detektor löser ges ett internt larm, om två löser kopplas larmet vidare. Tvådetektorberoende förutsätter att två detektorer tidigt nås av samma mängd brandrök. Lämpligt i lagerhallar, atrium, öppna brandceller som kontorslandskap, köpcentrum etc. Bör samordnas med larmorganisation.

Separering av larmenheter
Har du sprinkler och rökdetektorer via samma centralapparat? Ofta har sprinkler och värmedetektorer betydligt bättre tillförlitlighet än rökdetektorer. Idag kan larmsändare skilja på olika larmenheter vilket innebär att vi kan separera räddningstjänst och teknisk service på en och samma anläggning, förutsatt att anläggningen är uppdelad i enheter.

Exempel: En aktiverad rökdetektor medför teknisk serviceuppdrag, löser dessutom sprinkler omvandlas uppdraget till ett räddningstjänstuppdrag. Ett annat exempel är att rökdetektorerna i en anläggning inte överförs alls, medan larmtryckknappen till exempel i en bemannad reception, medför räddningstjänstuppdrag.

Vi vill också rekommendera separering av larmenheter vid större anläggningar där vissa delar är mycket tillförlitliga medan andra inte är det. Till exempel på grund av smutsig verksamhet. De nya avtalen skrivs per larmenhet, men kan vi fastställa vilken enhet som larmar kommer vi att klassa hela anläggningen efter dess totala standard.

Uppgradering
Har du en äldre automatlarmsanläggning? Då kanske den bästa lösningen är att uppgradera, eller byta ut anläggningen. Nyare anläggningar ger högre tillförlitlighet. Idag finns det leverantörer som ger garanti mot oönskade larm på sina anläggningar. Det kanske räcker med att byta vissa delar, eller kanske byta detektortyp i vissa utrymmen? Seriösa leverantörer kan hjälpa dig med uppgradering.

Underhåll och kontroll
Det spelar ingen roll hur fin anläggningen är om du inte underhåller den. Följ SBF 110 och kvalitetsplanen.  Där ingår månadskontroll, kvartalsprov samt krav på revisionsbesiktning, minst var 15:e månad. Se även till att du åtgärdar brister som påpekas vid revisionsbesiktningen. När bytte du ut dina rökdetektorer senast? En rökdetektor smutsas ner med tiden och blir därmed trögare och tillslut ger den obefogade larm. Byte av rökdetektorer vart 3:e år är inte orealistiskt.

Aktiv uppföljning av oönskade larm
Oönskade larm har alltid en orsak. Har det skett en gång, är sannolikheten stor att det sker igen. Följ därför aktivt upp varje oönskat larm och vidta åtgärder direkt. Är det rutiner som saknas till exempel för tillfälliga smutsiga arbeten, eller är det fukt, damm eller kanske rentutav fel detektortyp eller placering som orsakar larmen? I kvalitetsplanen finns en blankett som stöd vid uppföljningen. Genom aktiv uppföljning kan ni direkt se till att det oönskade larmet inte inträffar igen.