Återträff efter lyckad dykinsats
(2010-10-06)
Det var den 8 juni, strax före sommarlovet skulle börja, som en förberedelseklass från Höjaskolan i Malmö på utflykt till Västra Hamnen. Några av barnen ville bada och några av lärarna höjde på ögonbrynen på grund av det kalla vattnet. Efter en stund hördes några av barnen larma på hjälp efter att en av eleverna försvunnit från vattenytan.
Lärare och elever larmar kvickt SOS-alarm på 112 samt tillkallar personal som fanns på platsen. Inom kort kom styrkan från Räddningstjänsten Syds station Centrum med en dykresurs. Som tur i oturen hade dykbilen precis varit på platsen och övat vattenlivräddning. Brandmännen som var på plats hade, bara minuter tidigare skojat med elever och lärare som fanns på platsen.
- Vi hittade en grill på botten som vi sa att de kunde använda den om de skulle grilla, berättar brandman James Svensson som var med på platsen.
Nu var de alltså åter på platsen fast i ett annat, allvarligare ärende. Tack vare den korta körsträckan, styrkan befann sig bara ett par kilometer bort, och bra agerande från personer på plats och guidning av Räddningstjänsten Syds larmbefäl Mikael Widvind, kunde en räddningsinsats snabbt påbörjas.
- När vi kom till platsen var allt perfekt ordnat, där fanns folk som mötte upp och de som visade var den drabbade pojken försvunnit. Likaså fanns där en badvärd som försökt att lokalisera och rädda killen. Det hjälpte oss att snabbt fatta beslut om en punktinsats, förklarar styrkeledare Christian Månsson som ledde insatsen på plats.
Bara några minuter efter att Räddningstjänsten Syd larmats var en dykare i vattnet, som under ledning av styrkeledaren bestämde sig för att söka i närheten av den livboj som kastats till pojken.
- Redan i bilen kände jag mig väl förberedd och lugn. När vi sedan kom till platsen var vi ganska säkra på hur vi skulle agera, berättar brandman Per Wahl brandman och dykare vid olyckan.
Ganska snart kunde Per Wahl lokalisera pojken under vattnet och anmäla till kollegorna på land att han var på väg upp, att killen var livlös. Detta hjälpte den tjänstgörande styrkan att prioritera bärgning och återupplivningsförsök.
- När vi fick upp killen på bryggorna anlände ambulansen som snabbt kunde ta över de livräddande aktiviteterna, förklarar Christian Månsson.
Efter några dagar nedsövd och kyld, för att undvika skador vaknade så småningom killen upp ur medvetslöshet till synes utan fysiska skador och i höst fortsätter han att gå i skolan. Idag var han, av privata skäl inte med vid återbesöket på brandstationen för att träffa de som arbetade med olyckan. Både rektor, lärare och elever fick lyssna på hur insatsen gått till. De fick även möjligheten att ställa frågor samt ge sin bild av händelsen.
- Jag har frågat mig flera gånger varför vi badade och är idag lycklig över utgången i olyckan. När jag förstod att barnen inte skojade utan att en av killarna drunknat blev jag mycket orolig. Vid räddningstjänstens ankomst spreds det ett lugn på platsen och det kändes mycket skönt att få deras hjälp och stöd, förklarar Yvonne Scherman, lärare i den förberedelseklass som var med om olyckan.
För Räddningstjänsten Syd lever olyckan också kvar fortfarande. Särskilt som det gick bra för killen som drunknade, vilket är ovanligt. För brandmannen Per Walh kommer olyckan troligtvis alltid finnas kvar.
- Det var mitt första skarpa dyklarm och det har verkligen etsat sig fast i minnet. I flera dagar efter olyckan googlade jag för att försöka få reda på hur det gått för killen.
När han sedan träffade några kollegor på lördagen efter olyckan fick han besked att killen troligen skulle klara sig.
- Det kändes otroligt skönt, avslutar Per Wahl.